Klimatångest, klimatvrede, klimatförnekelse och på senare tid klimatskam, klimatsorg och klimatpanik. Detta är existentiella nyord i den svenska debatten för att beskriva människors reaktion på klimatkrisen. Vi har inte tidigare hanterat existentiella frågor av denna storlek, som berör hela mänskligheten, djur och natur, ofödda generationer, hela vår gemensamma miljö på den blå planeten. Inom kultur och populärkultur bearbetas idag dessa frågor och inom akademin har miljöhumaniora och ekopsykologi vuxit fram för att bl.a. beskriva och hantera denna nya existentiella dimension. Religion och kristendom har länge varit en existentiell resurs, men kanske framförallt på mellanmänsklig nivå, och står inför nya existentiella utmaningar att förmedla hopp. Vilken roll och vilket ansvar har litteraturen/kulturen respektive religionen/kristendomen att beskriva och bearbeta dessa existentiella frågor?
Möt Jonas Gren, poet och författare och Anna Karin Hammar, präst och ekoteolog, i ett samtal om litteraturens/kulturens respektive religionens/kristendomens roll och ansvar att hantera klimatkrisens existentiella dimension. Samtalsledare är Malin Östman, kurssamordnare vid CEMUS- Centrum för miljö och utveckling, Uppsala universitet.
11.30-12.15 Science goes fiction – den lockande rymden (Flyttad till domkyrkan kl 10.15)
Rymdens gåtfullhet tycks inte släppa sitt grepp om oss och utmanar ständigt nya generationer till både vetenskapliga landvinningar och existentiell reflektion. Nyligen hade filmen Aniara, som bygger på Harry Martinsons episka dikt från 1956, premiär. Nu kommer också Isaak Asimovs episka science-fictionberättelse Stiftelsetrilogin (1942-1949) i en svensk nyutgåva och i år är det 50 år sedan den första månlandningen. I boken Rymdens alfabet har författaren Maria Küchen förvandlat sin passion för rymden till en utforskande bok full av kärlek och mystik. Sedan hon som åttaåring såg de suddiga svartvita tv-bilderna av månlandningen hemma i vardagsrummet i Uppsala, har hon fascinerats av rymdfartens och astronomins olika gåtor. Möt Maria Küchen i ett samtal med Dan-Erik Sahlberg, programchef på Sigtunastiftelsen. Ett samtal om astronauter, rymdbaser och månlandningar, om högteknologi på gott och ont och varför det är så lockande att skriva om rymden – också ur ett filosofiskt och existentiellt perspektiv.
Hur kommer det sig att vi kan känna oss besvikna över livet och olika händelser och känna att det inte motsvarar det vi trodde, tänkte, ville och behövde, trots att vi aldrig fått löfte om att det skulle bli på något annat sätt? Sorg, sjukdom eller psykisk ohälsa kan drabba oss, men det kan också vara så att vi känner ett existentiellt skav som handlar om att något i våra liv behöver bearbetas, hitta språk och ta gestalt. I boken Rum för livet – att hitta språk för verkligheten skriver författarna Lars Björklund och Kerstin Dillmar att det existentiella skavet är ett tecken på att vi behöver få växa lite till. Möt dem i ett samtal om varför vi behöver existentiella rum i tillvaron, om skillnaden mellan psykisk ohälsa och ”existentiellt skav” och varför det som kan upplevas göra ont och vara jobbigt ändå kan vara viktigt för oss.
