”Vi lever så många liv inuti vårt liv” skriver Ia Genberg i sin roman Detaljerna. Kanske finns det inte så skarpa gränser mellan oss själva och de människor som vi på olika sätt interagerar med. Vilka avtryck gör vi då i varandra och hur mycket tar vi med oss av andra in i våra egna liv? Är våra anknytningsmönster svaret på varför våra liv blir som de blir och behövs det ett trauma för att det ska bli en bra berättelse?
Medverkande: Ia Genberg och Camilla von Below i samtal med Kerstin Dillmar.
13.30 – 14.30 Den osynliga muren
Medverkande: Hanna Sahlberg i samtal med Dan-Erik Sahlberg
Som 20-åring reste Hanna Sahlberg ensam till den sydkinesiska landsbygden för att lära sig kinesiska. Målet var på samma gång enkelt och omöjligt: Att bli kines. Senare skulle hon hamna i Beijing som radions Kinakorrespondent, där hon bevakade det tidiga 2000-talets ekonomiska boom och yran kring olympiska spelen. Hon kom in i den inre kretsen av kinesiska journalister och intellektuella, en generation som ville förändra Kina till ett friare land. Men den visionen skulle – i likhet med Hanna Sahlbergs eget försök att integreras i Kina – visa sig vara svår att uppnå. Möt Hanna Sahlberg utifrån hennes debutbok Den osynliga muren.
Medverkande: Hanna Sahlberg i samtal med Dan-Erik Sahlberg.
15.00-15.45 Poesin som existentiell resurs och rituell kraft i tider av kris
Medverkande: Steinar Opstad och Judith Kiros i samtal med Kholod Saghir
I livets existentiella gränssituationer, när förståelsen av oss själva och världen vacklar och vi blir sårbara och manas till förändring, kan poesin vara ett nära uttryck.Efter pandemin bär vi färskt i minnet att vara existentiellt utmanade – inte bara av livets oundvikliga kriser utan också av flera samhälleliga utmaningar. Ukraina-kriget har snabbt gett avtryck i poesi-antologier, i exilens gränsland används poesin för att uttrycka utsatthet och motstånd och klimatkrisen har gjort naturpoesin aktuell under benämningen ekopoesi. Är litteraturformen poesi mer relevant i tider av kris? Vilka berättelser används idag i poesin för att uttrycka dessa existentiella gränssituationer och vilken roll har religionens språk? På vilket sätt kan poesin utgöra en källa till motstånd och kraft, försoning och förändring?
Medverkande: Steinar Opstad och Judith Kiros i samtal med Kholod Saghir
